I huvudet på en ananas: januari 2015

torsdag 29 januari 2015

Torsdag igen. Idag hade vi seminarier i smågrupper där vi diskuterade och gav kritik på våra första texter- kompisporträtten. Skitkul såklart! Vi hade skolans bästa lärare också. Helt underbar är hon. SÅ rolig och så duktig på det hon gör. Hon satt mest och sporrade oss till att våga kritisera varandra idag men hon är även en fantastisk föreläsare.

Det var nyttigt att få lite kritik på det man skrivit. Har lärt mig så mycket på de två veckor jag pluggat nu, och trots att det bara var en vecka sen jag skrev texten, känns den redan långt borta. Och dålig för den delen. Men jag fick positiv kritik. De tyckte att mitt språk var bra och rakt. Lättläst. Sen börjar jag grymt många meningar med "hon" och har övervinklat texten en del (ville så gärna ha en tydlig vinkel att jag overdid it). Inget stolt ögonblick, men det är det första jag skriver under utbildningen så klart att den ska upp på bloggen:

Sverige runt på tjugotvå år

Sally Eriksson älskar djur och det mesta inom naturvetenskap. Efter att ha bott i Sveriges flesta hörn, så hamnade hon till slut i Göteborg. Drömmen är att göra som flera andra i hennes släkt och bli journalist.

Endast sexton år gammal lämnade Sally hemmet i Skövde och började sin resa runt Sverige. Då för att studera på ett hästgymnasium i Linköping. Där kunde hon kombinera sitt stora djurintresse med en utbildning inom naturvetenskap. Då var tanken att i framtiden studera biomedicin och teknisk fysik. Några år efter studenten ändrades detta:

- Jag ville inte bli som min pappa men någonstans insåg jag att jag kommer aldrig att bli någonting annat än journalist, skrattar hon.

De många flyttarna

Idag är Sally tjugotvå år och studerar journalistik i Göteborg. Innan dess har hon dock testat på flera jobb och ställen i världen. Hon levde sina första tio år i Stockholm, men har sedan dess sett de flesta delar av Sverige. Städer som Stockholm, Norrköping, Linköping, Oslo, Skövde, Lund och Göteborg, har avverkats både en och två gånger. Hon tycker även om att resa och besökte nyligen Florida med sin pappa. Hon menar att de många flyttarna och resorna har gjort henne självständig, anpassningsbar och bra på att planera.

Journalist nära till hands

Hon har fått växa upp med journalistyrket tätt inpå med nästan hela släkten i medievärlden och sin pappa, som frilansande journalist. Hon tror att det är där hon har sett det roliga i journalistyrket:

- Han har ett ganska skönt jobb, han sitter mest hemma och skriver och åker iväg och reser lite då och då till roliga ställen, berättar hon.

Men det är inte bara det som lockar med journalistyrket, lägger hon till:

- Jag vill kunna välja vart, när och hur mycket jag jobbar. Jag vill inte ha ett vanligt jobb.

Naturvetenskap och djur nära hjärtat

Sally vill dock gärna kombinera sitt intresse för naturvetenskap och djur med journalistyrket. Hon skulle vilja jobba med att skriva artiklar om naturvetenskap eller att få göra tv- eller radioprogram om det. Hon berättar även att hon har en liten dröm om att jobba som barnprogramledare. Hon nämner bland annat Hjärnkontoret som ett tv-program hon skulle vilja jobba med.

Stannar kvar i Göteborg

Efter tjugotvå år så tror Sally att hon äntligen har hittat rätt. Hon har testat många av Sveriges städer, och studerat flera olika ämnen, men i framtiden ser hon sig jobba inom journalistik. Förhoppningsvis i Göteborg:

- Om 10 år hoppas jag att jag bor kvar här. Jag trivs bra i Göteborg.

Anna Engström 20150122

måndag 26 januari 2015

Och en annan grej

Idag hände någonting som vände upp och ner på min värld.

Vi hade föreläsning om journalistiska begrepp (mycket sånt basic nu i början). Vi diskuterade ingresser dåliga vs Bra. I en av exemplen så fanns det en mening som började på Och vilket flera påpekade och menade att det är ju fult och fel. Jag var helt beredd att hålla med. Men (också ett sånt ord man inte FÅR börja med) då säger vår lärare (20 års journalistisk erfarenhet i ryggen) att joho det får man visst. "glöm allt er svenskalärare lärt er, nu får ni göra vad ni vill", var ganska exakt det hon sa. HOn berättade att hon ofta lägger in ett och i början av en mening bara för att ibland. För att provocera lite grann, men också för att hon tycker att det blir bra flyt.

Så nu vet ni det! Och, Men, Också och alla andra mellanord som man har lärt sig inte passar sig som första ord, är alltså helt okej.

fredag 23 januari 2015

en vecka in i studierna

Jag har nu gått mina första dagar på JMG och känslobarometern har stått både på "total lycka" och "så in i helvetes rädd".
Det känns så fruktansvärt rätt alltihopa. Lärarna talar om framtida jobb och att de räknar med att många av oss kommer bli publicerade för texter vi skriver redan nu. Allting är så roligt! Sen kommer den där skitnödigrädd känslan. Alla är så duktiga. Flera i klassen har redan skrivit för tidningar och sommarjobbat på redaktioner. Vem är jag att tävla mot dem? Vad har jag att erbjuda? Mitt skrivande är inte det bästa, även om jag hoppas på att träna upp det en del under åren.

Jag kommer alltid granska mig själv hårdast, Kommer aldrig vara nöjd.

Men en lärare pratade faktiskt om det med. Om att Nöja sig med en text. Hon ville få oss att förstå att mycket man skriver är inte det bästa man gjort, men det viktigaste är att få in det i tid. Det är så det funkar på en tidningsredaktion.

I övrigt är klasskompisarna underbara. Långt ifrån de rödvinspimplande hipsters jag hade tänkt mig. Ett glatt och utåtriktat gäng helt enkelt. Som jag. Det får mig att känna ännu mer att jag har hittat rätt. Allt vi lär oss är galet intressant om än lite flummigt (Vad är journalistik?).

Första inlämningen är gjort i iallafall. Kompisportättet. Vi har fått intervjua en klasskamrat och sedan i vår tur blivit intervjuade av en annan klasskompis. Inga betyg på detta men skönt att vara klar.

Om ett par timmar blir det jobb och sen ska nog jag och patrik ut och äta. Fira att första veckan är avklarad.